I rest my case.

 
Att jag är en tänkare, en grubblare, en som funderar väldigt mycket och "möjligtvis" analyserar sönder saker i småbitar; det har jag vetat länge. Jag vet även att jag väldigt gärna vill lösa problem som uppstår, även fast jag själv kanske inte är centrum av själva bekymret. Men någonstans lyckas jag ändå alltid hamna där, som en sorts mellanhand. En person som två, eller flera, bollar med samtidigt istället för att prata med varandra. Och just det slog mig igår, och med ännu mer kraft tidigare idag, att sådär kan jag ju inte hålla på. Självklart vill jag finnas där för den som behöver mig, lyssna och komma med råd, men jag kan ju inte samla på mig alla andras ofantliga och pyttesmå problem och tro att jag ska kunna fixa allting. För det är så det blir, att jag lägger ner så mycket kraft och energi på andras bekymmer att dom helt plötsligt blir mina egna. Och det får mig bara att må dåligt. Ruskigt dåligt. Antagligen för att jag ska analysera allting som sagt. Väga "om" och "men" emot varandra, tänka "varför". Jag har uppenbarligen svårt att släppa det som inte är mitt och gå vidare. Aha-upplevelse, big time.
 
Måndag idag, igen. Var vi inte där nyss? Ikväll väntar en enkelnatt på jobbet och jag har laddat upp genom att sova bort mer eller mindre hela dagen, dricka kaffe och tagit en härlig långpromenad. Jag älskar att sätta lurarna med musik i öronen, komma ut i friska luften och bara gå dit stegen för mig. Var ute runt 1 timma idag. Underbart.
 
Veckan som kommer är ganska uppbokad redan nu med lite smått och gott. Förhoppningsvis får vi hälsa på lillasyster Sandra i hennes (spök)stuga imorgon kväll. På onsdag ska jag till sjukgymnasten, och på torsdag ska jag till frisören. På torsdagkväll ska jag till fina Jessica som sagt att hon ska bjuda på kvällsmat. Gulle henne. Tycker så mycket om den tösen! ♥
Och sedan är det plötsligt fredag igen och då försvinner jag in i jobb-bubblan hela helgen lång. Tre nätter stundar och det blir väl inte mycket mer än att äta, jobba, sova. Hej och hå.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0