Gonna change my address to the lost and found.

 
Så många gånger jag tänkt tanken att jag borde skriva några rader här, men *pang* så har tre veckor tydligen bara flugit sin kos för att aldrig komma åter. Vad tusan hände!? Och hur kan fyra veckors semester kännas som typ en? Någon som har ett bra svar på den frågan? Inte? Nähenä... nej, men då är det väl precis som det brukar. Att sommaren går på tok för fort och att semestern är över lika fort som jag hinner blinka ungefär.
 
Lyllos mig ändå som var ledig den sena perioden i år, med tanke på vädret som äntligen fattade att det faktiskt är sommar ute och inte höst. Förra veckan blev det därför en hel del strandhäng. Kaffe i termos, smörgås, sommarpratare i P1, dokumentärer i P3, feelgoodmusic i öronen och en liten nyansförändring på min annars så bleka kropp.
 
Trots att jag ännu har ett par dagar kvar innan det sjuka huset kallar börjar ångesten redan smyga sig på bakom min rygg. På lördag är det dags att återgå till allvaret. Och jag har seriöst glömt bort både min kortkod och mitt lösenord för att komma in på datorn... Det måste väl ändå vara ett bra betyg på att man verkligen kopplat av och njutit av semestern tycker jag!?
 
Vilka makalöst bra veckor det har varit sedan jag skrev sist. Tomas Ledin bjöd på gåshud och lyckokänslor i hela kroppen när han spelade i Societetsparken för snart tre veckor sedan. Samma helg bjöd vägen upp till Rättvik på skog, skog och ännu mer skog, tills att vi var framme och blev hänförda av detta vackra samhälle. Classic Car Week med hotellvistelse, massor av raggarbilar, dragracing i Orsa, god mat och dryck, nya bekantskaper som man önskar inte bodde 60 mil bort, skratt, cruising och sedan hemåt igen genom samma skogar. Hoppade typ av i farten på vägen hem för att krama om min fina Åsa och dricka lite vin. Och dagen efter blev det utgång i Varberg tillsammans med henne och våra bihang (with love).
 
En utflykt till hamnen för att spana in det mäktiga skeppet Ostindiefararen Götheborg och lunch på Hamnpaviljongen har vi också hunnit med. Och pizza och fin solnedgång i Läjet. Samt en hel del grill med rosé; typ livets dryck under sommaren om man frågar mig. Och så en del strandhäng då som sagt. Ensam ibland, med vänner ibland. Hängde lite med Erik och Emma och deras barn förra veckan, och då kände jag mig lite tvungen att bada när dom plaskade omkring i vattnet. Annars har det varit lite snålt med den varan. Om man inte får räkna badlandet på Skara Sommarland!? För där var vi helgen som gick. Åkte karusell, badade, skrattade, busade, drack vuxensaft och supergoda Mojitos, grillade, spelade Yatzy och Skitgubbe i förtältet i värmeljusens sken.
 
Igår hade jag besök av söstra mi och mosters guldklimpar. Freja traskade omkring som om hon aldrig gjort annat; i förra veckan lärde sig den lilla hönan att gå. Älskade lilla unge. ♥
På kvällen åkte herr sambo och jag ner till havet och åt kvällsmat. Jag passade även på att ta ett uppfriskande kvällsdopp, minst sagt. Jag skulle ju ljuga om jag sa att det var varmt...
 
Kanske blir det ett dopp även idag? Om bara solen vill spricka igenom molnen är tanken att det blir stranden en sväng tillsammans med Sara. Och det verkar som om att vädret ska bli fint både imorgon och på fredag, vilket ju innebär ett perfekt avslut på den här härliga ledigheten!
 
Ledin med lillasyster Lina. ♥
 
 Mot Rättvik. Skog, skog, skog...
 
Fina Dalarna.
 
 En styck Bel Air som stått i den amerikanska öknen sisådär 30 år.
 
Groupie i Rättvik innebär tydligen att chauffören inte riktigt får vara med på bild....
 
På väg hem mot västkusten igen. Stannade i Sjötorp för lunch.
 
 Utgång med dom här galningarna. ♥
 
 Mäktigt skepp i Varbergs hamn.
 
 Sommar & sol!
 
 Pizza, öl och solnedgång med pappa & A-L i Läjet förra veckan.
 
 Gick in i camparlivet i Skara med total inlevelse;
foppatofflor hör väl till när man bor i husvagn?!
 

Man är aldrig äldre än man gör sig sägs det,
och det tog jag till vara på när det gällde piratViggo.
Han använde mig som häst och jag sprang omkring på halva campingen i Skara med honom på ryggen, samtidigt som han svingade sitt svärd och ropade "skepp o'hoj!"
 
Den här hammocken; lätt det bästa köp vi gjort.
Alla borde ha en!
 
Tänk att vi bor såhär fint... Älskade Bua igår kväll.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0