Hej och hejdå.

 
2,5 timme på jobbet idag gick verkligen fort. Jag hann ju knappt komma dit innan det var dags att gå hem igen. Särskilt mycket vet jag inte om jag fick uträttat under min korta vistelse, men det var ändå skönt att komma innanför väggarna på IVA igen. Att träffa kollegor, prata om ditt och datt, bara glida omkring och göra en punktinsats här och var.
 
Efter passets slut åkte jag till ett tomt hus i Spannarp. Söstra mi och barnen var ute på promenad, så jag roade mig med en smörgås, en kopp kaffe och läsa tidningen. Sedan kom dom hem och söstra mi fixade lite lunch. Lagom tills att den landat i magen var det dags för mig att åka igen. Nästa anhalt: kiropraktorn. Idag fick jag träffa en annan än den jag haft dom andra gångerna. Denna tjejen är från Australien och pratar bara engelska. Jag själv använde mig av lite svengelska och blev alldeles fnissig av hennes dialekt. Den fick mig att längta tillbaka till down under och dom fantastiska veckorna som tillbringades där för 5(?!) år sedan.
 
Precis som förra gången gjorde det ruuuskigt ont idag. Jädrar vilka ömma punkter hon hittade; punkter jag inte ens visste existerade. Det häftiga med kiropraktik är att det ger resultat med en gång. I axlar och skuldror kanske jag inte känner någon större skillnad just i nuläget, men jag får väl ge det ett par dagar. Nu gör det mest ont, som träningsvärk typ. Ingen behaglig sådan.
 
Innan jag åkte hemåt Bua igen svängde jag förbi storasyster nummer två och bäste Elmer för en fika. Vi kunde faktiskt sitta ute då det var lä på altanen och solen värmde. Härligt! ♥
 
Kvällen kommer i vanlig ordning tillbringas med mina bästisar på tv; Big Brother och Paradise Hotel. Tur för mig att herr sambo redan gått och lagt sig för han är verkligen inget fan av dessa serier. Den stackarn ska upp mitt i natta för att åka och jobba. Brogjutning i Ulricehamn, om jag inte minns fel. Själv hoppas jag på en god natts sömn. Den som gick var katastrofal. Jag drömde mardrömmar och vaknade flera gånger om. För första gången sedan olyckan drömde jag om den. Det var dock inte jag som blev påkörd, men situationen var densamma, bara att jag stod bredvid och blev vittne till det hela. Usch och fy, vaknade av tårarna rann.
 
Ledig dag imorgon; sweet as candy. Vad jag ska göra har jag faktiskt inte en aning om ännu. En promenad kanske om vädret tillåter, och så tänkte jag eventuellt ta en svängom med dammtrasan i den nya bilen. Vi köpte den som den var, så den var varken städad eller tvättad. Visserligen är detta knappt nödvändigt, då den är i väldigt gott skick, men det kan ju ändå vara trevligt att fräscha till den lite. Fina pärlan; vi är så nöjda med den!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0