Baby, we were born to run.


"Jag vet en rolig plats, ett trolleripalats. Ta med din syster och din bror och alla vänner som du vill så ska jag visa er. Ja, kom så springer vi och ser på trolleri och alla tiders tokeri."

Kära läsare! Jag har något att berätta. Det är nämligen så att jag tidigare ikväll skrev historia. Då det inte blev någon boxning som planerat bestämde jag mig för att springa istället. Jag hoppade över vad boken jag följer till löpträningen i vanliga fall sa, och tänkte att jag springer så länge jag har lust och orkar. Och vet ni vad det resulterade i?!


Ärligt talat så vet jag inte riktigt vad som hände?! Första varvet gick ganska segt, andra likaså, men sedan flöt det på hur bra som helst så när jag var i slutet av tredje varvet tänkte jag att jag springer lite till. Och där och då gav jag mig också tusan på att jag skulle fixa ett varv till, vilket jag alltså gjorde. Jag är så jäkla stolt över mig själv så ni anar inte! 

Tiden kan givetvis förbättras. Jag tror jag hamnade på runt 45-50 minuter. Men det kvittar egentligen i detta läget, för huvudsaken är att jag tog mig runt. Hade någon sagt det här till mig för ett halvår sedan hade jag nog bara skrattat den personen rakt upp i ansiktet. Men nu har jag alltså överträffat mig själv och ser bara en möjlighet, och det är att fortsätta givetvis. För det är ju trots allt ett par veckor kvar enligt boken att löpträna, så det kommer jag köra på. Förhoppningsvis får jag ju upp flåset ännu bättre då. Dessutom finns det en fortsättning i boken som kanske, kanske lockar lite: från 5-10 km...

När jag kom tillbaka från slingan fanns det ingen annan än kameran att berätta för. Jag hade precis kommit innanför dörren då jag filmade. Adrenalinet pumpade runt i kroppen och jag kunde visst inte räkna så bra, för jag säger att jag sprungit 5,5 km när det i själva verket var 6!



"Den dagen jag ser en leende joggare ska jag överväga saken"


All you need is love.


Tralalala, vilken härlig dag! Fast nu är jag rejält trött så strax kryper jag ner under täcket bredvid min Johan. Jabadabadoo, han kom hem redan ikväll som jag önskat! ♥

Efter några timmars sömn efter jobbet tog jag mig upp tidigare idag för att ordna lite fika. Vid 14-tiden fick jag nämligen besök av min fina Linda och pojkarna. Jag bjöd på fruktsallad och vaniljsås plus bullar, dom bjöd på ett alltid lika härligt sällskap. Fina blommor fick jag också i försenad födelsedagspresent. Melwin ville helst tagit med sig dom hem igen!

Det ena finbesöket avlöstes av det andra, för strax efter att fikagästerna åkt hem kom en annan bästa vän förbi. H gjorde oss sällskap ikväll. Vi åt varma mackor, drack kaffe och färgade hennes hår. Strax innan 22 åkte hon hem och då satte jag mig vid tv'n för att kolla på Big Brother, men till min förvåning fanns inte den kanalen kvar längre?!? What the f**k?! Snacka om besvikelse. Jag får helt enkelt nöja mig med dagen-efter-tittning på nätet.

Nu blir det sängen som sagt. Imorgon försöker vi gå upp ganska tidigt. Planen är att vi ska åka till Varberg en sväng och även eventuellt Falkenberg. Till kvällen blir det boxning.

Godnattpuss!




Mitt namn är mycket och jag vill ha mer.


Tjena, mästerkocken här! Ikväll har jag lagat en delikat måltid bestående av fiskpinnar, makaroner, ärtor och majs samt en liten klick lingon. Till detta serverades ett glas vatten.
Det känns lite som att jag skickades ett antal år tillbaka i tiden då jag bodde ensam i min lilla etta. Då levde jag på fiskpinnar och makaroner. Ibland byttes pinnarna ut mot köttbullar. Crazy.

Nu sitter jag med en kopp kaffe och känner mig nöjd med dagen som gått. Det vill säga efter klockan 16 och fram tills nu, för så länge försökte jag sova efter att ha jobbat natten. Om en liten stund ska jag iväg igen, vilket känns ganska skönt med tanke på att Johan ändå inte är hemma. Kanske att han kommer imorgon kväll om jag har tur. ♥

Jag var ute och löptränade innan. För en vecka sedan blev det ju rekord: 3 varv på slingan. Detta gjorde jag om idag på cirka 30 minuter. Ett varv är 1,5 km och alltså sprang jag 4,5 km idag. Mitt mål är som bekant 5 km så man måste väl ändå säga att jag är på god väg!?
Jag har lite dålig koll på vilken vecka jag är inne i nu, men jag tror det är 9 eller 10 av 12, så det känns som att det är rimligt att jag ska klara det här. Heja mig!



Bakom mina solglasögon.


Se där ja, vädret valde att anpassa sig efter mina önskemål idag. Det tackar vi för! Jag var ute på en härlig promenad innan på cirka 1,5 timma. Den här gången gick jag en runda så jag kom ut vid Sanddamm här i Bua. Jag ångrar så att jag inte hade kameran med mig för det var verkligen vackert där borta: solen och havet. Nästa gång ska jag fota så ni får se.

När jag var hemma igen tog jag en kaffe ute på trappan. Så länge inte vinden kom åt mig var det hur skönt som helst. Jag satt och njöt av solen en stund sedan gick jag in och gav våra blommor lite kärlek. Det blev även en svängom med dammsugaren.

Nu sitter jag och funderar på vad jag ska äta till kvällsmat. Jag skulle tippa på att det blir samma som i lördags och igår: potatissallad, kyckling och frukt. Det vill säga rester från lördagens kalas. Johan fick med sig en del igår när han åkte så det är inte så mycket kvar nu. Eller jaa, kyckling finns väl till ett helt kompani. Tårta finns också kvar och den kommer jag inte äta upp så är det någon som vill ha så får man skynda sig hit, annars åker den i soporna!




I only wanna be with you.


Hej söndag och hej trista snö/regn som faller utanför fönstret. Snacka om att vädret har beslutsångest?! Jag håller tummarna för sol och blå himmel imorgon igen.

Söndag som sagt. Helgen har gått hejdundrande fort. Det har varit en mycket bra sådan, förutom just nu. Just nu tycker jag mest synd om mig själv för att jag är alldeles, alldeles ensam. Ytterliggare en jobbvecka i Blekinge väntar för Johans del och han valde att åka dit redan ikväll, så slipper han köra mitt i natten. Vilket alltså resulterar i att jag sitter här och snyftar för mig själv. Det är verkligen löjligt, jag vet. Men just nu känns det som en hel evighet tills på torsdag då jag får träffa honom igen, och därför har jag lite sorg... ♥

Igår kväll hade vi huset fullt då våra familjer var här på kalas. Vi bjöd på exotisk planka som vi gjort själva: potatissallad, frukt och grönsaker, kyckling, rostbiff, skinka, frallor, kex, ost. Det smakade väldigt bra! Till efterrätt bjöds det på tårta som vi bakat. Även den var väldigt god. Så god att vi var tvugna att ta varsin bit innan Johan åkte. Det blev även en massa mat över så det har vi också ätit idag, och jag antar att det är vad som står på menyn ikväll också för min del.

Vi fick fina blommor och presenter igår som vi tackar tusen gånger om för! Vi hade önskat oss presentkort på IKEA och det fick vi, så förhoppningsvis hittar vi något snyggt där. Vi har pratat om att köpa nytt bord och nya stolar in till vardagsummet nämligen.

Nu ska jag tända en brasa i kaminen och sedan lägga mig vid tv'n. Kan undra om det kommer något bra ikväll? Big Brother kommer ju i alla fall, det får man inte missa!


Mor, nu har våren kommit mor.


Nu kan vi gå utan strumpor och skor! Eller nähe, inte riktigt än kanske. Det är synd att det blåser så mycket ute. Jag tänkte druckit en kopp kaffe på trappan innan men jag fick sitta inne istället. Nåja, solen skiner och det är ju alldeles underbart!

Idag är det torsdag vilket innebär träning ikväll. För en gång skull har jag faktiskt inte lust att gå dit dock. Kan det ha att göra med att Johan kommer hem ikväll tro, och att vi inte hinner ses? Svar jaaaa! Jag ska jobba inatt också så jag stannar i Veddige, annars hade vi ju träffats senare. Men va' tusan, vi överlever nog utan varandra ytterliggare en kväll/natt. Jag får helt enkelt pussa på honom extra mycket imorgon istället. ♥


Den här pysslade jag ihop till vår trappa igår.


Lill-lördag.


Världens bästa svägerska fyller år idag, grattis! Henne har svärföräldrarna och jag varit uppe och firat i Göteborg ikväll. Vi var på Texas Longhorn där vi åt en supergod middag. Jag åt revbensspjäll med coleslaw, majskolv och pommes. Svärmor och jag delade även på en flaska vin. Det kittlade dödsskönt i kistan! Och äntligen fick jag se lägenheten Anneli bor i. Lite smått tragiskt att det tog 3 år. Men nu har vi i alla fall bestämt att vi ska ta en krogrunda där uppe när vädret blivit lite goare, så vi kan sitta på uteserveringarna och dricka öl.

Vi kom väl hem för ungefär 1 timma sedan. Alldeles lagom till Big Brother med andra ord. Jag kan bara inte låta bli att titta på eländet. Snacka om att vissa personer sabbar hela sin framtid genom att medverka i det programmet. Men hey, det är ju bra underhållning i alla fall!




9496 dagar gammal.


Hurra och grattis till mig! Och hurra, vilken fin dag jag har haft. Vädergudarna lyssnade tydligen på min önskan igår och gav mig vackert väder. Jag åt en god frukost imorse sedan gav jag mig ut på löpträning. 3 varv på slingan blev det = rekord!

Efter en dusch åkte jag in till Varberg där jag klippte mig. Jag köpte även med mig en god baguett från Blå Dörren som jag åt när jag kom hem igen. Strax därefter dök H upp med blommor och paket. Jag fick presentkort på Din Sko av henne och Mikael. Söstra mi kom också hit och uppvaktade mig. Av henne fick jag också fina blommor. Dessutom fick jag presenter köpta down under: 3 toksnygga linnen som jag blev såå glad över!

Vi tre hade en mysig kväll med tjejsnack, kvällsmacka och därefter ananaspaj och glass. Den fick även lillasyster Sandra och Anders smaka på dom dök upp med blommor till mig.

Min fina sambo har tänkt på mig idag trots att han befinner sig i Blekinge. Jag fick ett samtal från Åkrabergs trädgård som hade ett blomogram till mig, och det var från Johan. En jättefin bukett blommor fick jag av honom. (Tredje bilden nedanför) ♥ ♥ ♥

Med andra ord har jag haft en fin och mysig födelsedag med uppvaktning både irl, via sms och telefonsamtal och inte minst Facebook. Det är verkligen årets händelse att logga in där på sin födelsedag. Inte mindre än 100 personer har skrivit till mig under dagen, kul!








Love the way I lie.


Jag tror dom köpte det! Mitt skådespeleri alltså. Jag gjorde precis som jag skrev i förra inlägget och det verkade som att det fungerade. Linas Johan tyckte dock att det var konstigt att jag dukat till 5 personer om jag nu inte visste att det var en överraskning? Nåja, man kan inte få allt här i världen. Fast en sak önskar jag mig till imorgon: vackert väder. Solsken och en blå himmel, gärna lite goa plusgrader med. Det är väl inte för mycket begärt när man är alldeles ensam på sin födelsedag?! För det är jag. Johan är i Blekinge och jobbar och kommer hem först på torsdagkväll. Med andra ord blir det ingen frukost på sängen imorgon, för andra året i rad. Förra året (då jag fyllde 25) försov han sig och hann inte ge mig någon...

Nu ska jag kolla på Big Brother. Hej då, adjö, farväl. Nästa gång vi hörs är jag 26 år = ångest.


And... action!


Igår skickade jag ett sms till familjen på Mastvägen och skrev att dom gärna får komma hit på födelsedagsfika imorgon. Fick svar tillbaka att dom tänkt överraska mig ikväll istället då dom inte kunde imorgon. Nu blev det ju då ingen överraskning tyvärr, men jag kan ju ändå låtsas att jag inte visste för att göra det hela lite roligt!? Öppna dörren och se helt förvånad ut: 

                               - Vad gör niii här?! Det är ju inte innan imorgon jag fyller år!


Hollywood next??


Note to myself:


åk inte på kalas till en lillasyster en fredagkväll och snapsa Minttu med en svåger. Drick inte vin och kaffegök och ha defenitivt inte efterfest till klockan 07:00 på lördagmorgon om du ska jobba natten efter. Det kan bli liiite tufft att hålla sig vaken...

Alla saker ovanstående leder i 9 fall av 10 till ångest dagen efter. Framför allt då man befinner sig på jobbet och klockan blir 04:00 och man är så trött att man bara vill lägga sig ner och avlida en stund. Då får man bita ihop och helt enkelt skylla sig själv!
                                                                


What goes up...

...must come down.



Halva priset, kort datum.


Det är väl konstigt att man mår illa bara att av höra ordet "magsjuka". Det räckte att jag pratade med Johan tidigare idag så tyckte jag att jag började få ont i magen.

Han kom hem för ett par timmar sedan, Johan. Sedan dess har han mer eller mindre bara legat på soffan och vilat. Vi får se om det blir något mer utav detta. Tydligen åt han kinamat till middag och efter det blev han kass, så kan ju varit något där. Jag håller tummarna för det, både för hans och min skull.

Jag tänkte strax påbörja kvällens meny, sedan får vi se hur allting artar sig senare. Jag har i alla fall lovat mor att åka bort till lillasyster Sandra och kolla läget. Fredagkväll utan föräldrar hemma = fest. Då får storasyster rycka in och hålla ställningarna!

Alltså, jag har ärligt talat inte gjort särskilt mycket annat än suttit framför datorn idag. Fast en promenad tog jag som planerat. Även affären är avklarad. Sedan sprack ju det mesta med tanke på att Johan inte mår bra. Så därför fördriver jag tiden på nätet och det är ju ganska trevligt det med, om än lite ensamt. Mitt i allt surfande hittade jag en "fin" bild på Maria och mig. Den är från Hultsfred när vi var där. Frågan är vilket år. Kan det ha varit 2007? Minnet sviker, men jädrar va' skoj vi hade!


Duuu, tror du på Gud?


Lights out in candyland.


Jag försöker låta bli sötsaker på veckorna, det vill säga godis, kakor, bullar. Det är inte så svårt tycker jag för jag är ingen fika-människa. Kaffe dricker jag mer än gärna, men jag kan lika gärna ta en frukt till som en kaka. MEN ibland på helgen tycker jag det är lite mysigt med fika, så idag har jag gjort en blåbärspaj. Jag tänkte jag skulle överraska Johan med den då han strax kommer hem från jobbet. Därför bad jag honom ringa en stund innan han är här så jag kunde sätta in pajen i ugnen. Så ringer han och berättar att han har kräkts 2 gånger idag..!

Så kan det gå när man försöker göra sig till. Det verkar inte bättre än att jag får ha fredagsmys ensam. Först med blåbärspaj och vaniljsås och sedan tacogratäng ikväll. Kul!


Friday, I'm in love.


Hej fredag och hej träningsvärk. Vilket dystert väder det är. Men jag tänker ta mig ut på en promenad ändå. Kaffebryggaren är laddad så när jag kommer tillbaka trycker jag på den och får mig en god kopp vaniljkaffe. Efter det ska jag åka till affären en sväng och handla lite.

Det kryper i kroppen, som alltid då jag inte gör någonting särskilt när jag är ledig. Ångesten kryper sakta fram över att jag bara sitter här när jag kunde gjort så mycket annat. Jag måste öva mig på att bara vara hemma och göra ingenting utan att få dåligt samvete! Särskilt dagar som denna, då jag egentligen bara är ledig idag för sedan ska jag jobba i helgen...

Nåja, nu blir det som sagt en promenad. Jag tror jag går ner mot havet. Det var så himla fint där tidigare i veckan, då solen sken istället för att snön föll. Då slöt jag ögonen och drömde mig bort till sommaren. Jag längtar efter den!


Solnedgång i Strömstad, sommaren 2010.


Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta.


Jag tror jag har gäspat ungefär 86 gånger sedan jag gick upp för några timmar sedan. Jag känner mig verkligen inte utvilad, samma sak var det igår. Och idag kom jag på vad "problemet" skulle kunna vara: det är för ljust i sovrummet. Någonstans vet jag att vi har en rullgardin liggandes från min lägenhet. Jag får nog be Johan hjälpa mig och se om den passar här, annars får jag åka och köpa en ny. Sömn är ju trots allt a och o. (Säger man så?!)
Nåja. Jag dricker kaffe för att försöka bli pigg. Det blev en kopp ute på trappan innan också. Solen värmer gott men vinden skulle jag kunna vara utan, gnällspik som jag är!

Ikväll blir det träning med H. Jag håller tummar och tår för att mitt knä ska orka. Då jag sprang i förrgår gick det ju bra, men efteråt har jag haft lite känningar. Vi får tro att det försvinner igen. Det är så många år sedan nu, men jag tror att smärtan är densamma som jag fick när jag tränade fotboll och innebandy. En smärta som fick mig att lägga ner alltihopa till slut.

Alldeles precis i detta nu bokade jag en klipptid på min födelsedag. Det får bli min present till mig själv, grattis! Jag är sugen på att färga håret med, men det väntar jag nog med ett tag.




Med solsken i blick.


För ett antal år sedan var mamma och jag på samma föreläsning inne i Varberg. Det var något kostombud som höll i det hela, och hon pratade mycket om energi. Fast hon sa inte energi som man brukar göra, utan mer "enerschiiii", och varje gång hon sa sådär så började mamma och jag skratta. Idag har jag samlat på mig en hel del enerschiii då jag varit ute i solen. Först tog jag en löprunda och till min förtjusning höll mitt knä! Efteråt tog jag en dusch och sedan satte jag mig på trappan med en kopp kaffe och njöt av solen och dess värme.

Vi har nyligen ätit middag här på Hultavägen. Det var Byggare Bob och jag. Förlåt, jag menar Johan och jag. Han är dock skrämmande lik Byggare Bob då han trippar omkring i sina blåa hängslebyxor, så jag kan inte låta bli att kalla honom för det. "Sa du något, Byggare Bob?". "Är du mätt, Byggare Bob?". "Vad ska du göra ikväll då, Byggare Bob?".


Min alldeles egna, fina Byggare Bob. ♥


Bakeoholic?


Jo men tjena, jag försökte nyss trycka in 70 frallor och 25 tekakor i frysen, vilket väl gick sådär lagom bra. Med andra ord får jag nog avstyra Johans planer på att baka bullar imorgon för det finns ingen chans i världen att dom får plats - om vi inte ordnar ett stort tabberas vill säga.

Man kan undra varför jag har bakat nu igen, men det kan jag förklara ganska enkelt. Jag fyller nämligen år nästa vecka. Närmare bestämt på tisdagen den 22:e mars. Johan fyller 2 veckor efter mig så vi brukar ha kalas med alla i våra familjer tillsammans. Det ska vi ha även i år, lördagen den 26:e. Därav frallorna. Tekakorna är till min födelsedag. Det vill säga om någon skulle få för sig att komma hit för att gratulera mig alltså. Annars får vi äta upp dom själva!

I vanlig ordning sitter jag uppe alldeles för sent då jag egentligen borde ha gått och lagt mig istället. Men grejen är att det spelar ingen roll hur trött jag än är, för så fort jag lägger mig under täcket blir jag pigg igen. Sakta men säkert kommer en massa tankar smygandes och äter sig in i skallen på mig och så är det nästintill omöjligt att somna ifrån dom. Men alldeles strax ska jag ge det ett försök i alla fall. "Jag ska bara" borsta tänderna först. Godnatt. ♥

 

 


Jag gjorde ett litet kollage, mest för skoj skull, på saker jag önskar mig då jag fyller år:


En plattång från Björn Axén, presentkort på Din Sko så jag kan köpa ett par snygga vårskor så småningom, en fin vårblomma att ha ute på trappan, sol och värme, massor av fina silversmycken från till exempel Cocoo, en tid hos min frisör Cissi på Kammen!


Vi fick låna en ängel.


Räck upp en hand om du vet vem som väckte mig genom att dammsuga imorse! Jag trodde att klockan var runt 10-11 kanske, för då hade det enligt mig varit helt okej att dra igång och städa lite. Men neeej, 08:22 visade uret.

Min sambo är "lite" mer morgonpigg än vad jag är. Fråga mig inte när han gick upp från början?! Själv låg jag och drog mig till 11-12 någonting och därmed var halva dagen borta. Det är inget jag har dåligt samvete för dock då jag verkligen behövde ta igen mig lite.

Nu är det min tur att ta en svängom med dammsugaren på övervåningen. Vi ska ha lite folk här ikväll, men dammråttorna i hörnen är inte bjudna så dom ska jag ta tag i nu. Sedan blir det nog en promenad ner till affären för att handla lite lördagsgott till kvällen. Visserligen har jag nog haft lördag mest hela veckan med en massa onyttigheter, men vad gör väl det. Jag har helt enkelt inte orkat engagera mig så mycket. Nästa vecka tar jag nya tag och hoppas även på att mitt knä är bättre då. Det sprang jag tydligen sönder i tisdags, så därför blev det ingen box i tordags och heller ingen löpträning idag.

Det känns både bra och jobbigt att ha folk här ikväll med tanke på gårdagen och allt runtomkring den. Det var en fin dag, om man nu kan säga så, samtidigt som det var oerhört tungt och mycket tårar. Det känns så himla overkligt och jag har svårt för att ta in att vi faktiskt var på begravning igår och tog ett sista farväl...




En väldigt fin låt som får mig att tänka på allt vi varit med om den sista tiden.
♥ ♥ ♥


2011-03-11.





Bara vara.


Strax efter 8-tiden imorse klev vi in på Stadshotellet i Varberg imorse, Johan & jag. Vi började med en oerhört god - men dyr - frukost. Frallor med pålägg, kokt ägg, youghurt med müsliblandning, prinskorv, äggröra, pannkaka, frukt, juice, vanligt kaffe, latté och chokladkaffe!

Mätta och belåtna gick vi sedan upp till vår premiär av Asia Spa. Vi möttes av ett lugn som genast kändes i hela kroppen. Ett lugn som följde med hela tiden under timmarna vi var där.

Japansk tvagning var det som stod först på schemat. Man skrubbade och sköljde sig ren under valfri tid. Därefter möttes vi i bastun, eller bastuarna(?). Det fanns en del att välja på: ångbastu, torrbastu, saltbastu. Den sista gillade jag bäst. Vi passade även på att friska upp oss i kallkaret som var precis som det låter: kkkallt! Desto varmare var det i den 40-gradiga källan! Den låg vi i länge efter att vi varit i massagepoolen och testat alla stationerna där.
Vi satt också i varsin hängmatta i ett av relaxrummen och åt färskt frukt och drack vatten till en utsikt över fästningen och havet. Svar ja, det var lika underbart som det låter! ♥

Efter lite middag på Ströget (vi slog på stort idag!) så gick vi förbi Lilla Träslövs hembageri där Johan köpte semlor och jag kanelskorpor. Det fikade vi med tillsammans med H som kom hit. Lite god kvällsmat hann vi också med innan hon åkte för en stund sedan.

Man kan tycka att jag borde vara trött efter en så här lång dag, men icke sa Nicke. Eller lite slö är jag väl, men jag vill inte gå och lägga mig och sova, för när jag vaknar är det antagligen fredag. En dag jag helst skulle slippa. En dag jag inte ens önskar min värsta fiende...

Eftersom jag glömde ta några kort på Asia Spa lånar jag dessa två:





Felsök och reparera.


Vad sa du? Om mina vaniljhjärtan jag bakade tidigare ikväll blev bra? Nej, inte direkt...
20 stycken i tanken blev 10 i verkligen som bara resulterade i 5. Jag upptäckte hur jäkla psykiskt instabil jag är just nu, då jag brast ut i storgråt 2 gånger om bara för att ingenting blev som jag ville. Sista gången var Johan hemma och gav mig en tröstande famn. ♥

Imorgon ska vi bara ägna åt oss varandra, Johan & jag. Presentkorten jag fick på Asia Spa för 2 år sedan ska äntligen användas. Vi åker dessutom in tidigt så att vi hinner njuta av en underbar hotellfrukost först. Jag tror detta är exakt vad jag behöver just nu i allt det trista, gråa.


En färglös människa i en rastlös själ.

 


Breaking up with God.


Lusten till att skriva här verkar ha sprungit och gömt sig. Jag har försökt att få ihop ett inlägg flera gånger om, men det har alltid slutat med att jag raderat texten och loggat ut och sedan suttit och stirrat mig blind på skärmen. Jag som i så många andra lägen gärna sätter mig och skriver ner vad som händer och hur jag känner om allt och ingenting har tappat suget.

Det är konstigt hur livet kan stanna upp men ändå fortsätta på samma gång. Någon drar undan mattan under fötterna men en inre kraft får en att resa sig upp och göra allt det där som man ska: jobba, fira födelsedagar, träna, gå på inflyttningskalas, åka till tandläkaren.

På något sätt känns det tryggt att vara i den där bubblan där allting bara flyter på som vanligt trots att det inte alls är så. För skulle allt vara som vanligt skulle man inte behöva läsa en dödsannons i tidningen och känna kniven hugga i hjärtat av sorg. Man skulle inte behöva beställa blommor till en begravning och man skulle absolut inte behöva fatta ett beslut om vad som ska stå som en sista hälsning. Och man skulle inte behöva oroa sig för hur man ska reda upp fredagen den 11:e mars klockan 11:00. Jag vet med all säkerhet redan nu att det kommer bli en av dom värsta dagarna i mitt liv. Säg mig, hur förbereder man sig på det?


What do you say when words are not enough?


Så länge jag gör någonting känns det lättare. Även fast det finns i tankarna hela tiden blir det enklare om jag sysselsätter mig. Så det gör jag. Och jag är medveten om att då jag stannar upp kommer smällen. Då kryper den obekväma sanningen fram och tar stryptag om min hals. En obekväm sanning som gör så fruktansvärt ont. En sanning som får det att knyta sig i magen, ge en klump i halsen och en brännande känsla bakom ögonlocken.

Att behöva berätta att hon inte längre finns hugger som en kniv i hjärtat och jag önskar att allt vore en lögn - något hemskt och fruktansvärt som hittats på. En mardröm som går att vakna upp ur. Jag önskar att jag kunde ta bort allt det onda, torka alla tårar och ställa allt till rätta. ♥

                                                         
                                                                 Yiruma - Kiss the rain


RSS 2.0